Kallbloden är det bästa i svensk trav

Kallblodsloppen har en egen logik. Hästarna är segare i starten, loppen längre och tempot jämnare, och skillnaden mellan en bra och en dålig dag är större än i varmblodsloppen. Det gör dem svårare att tippta och därför roligare.

Samtidigt är det nästan ingen som pratar om dem. De har mindre pengar, kortare sändningstid och nästan ingen skriven analys. Det är ett fält där den som faktiskt tittar har ett försprång, just för att ingen annan bryr sig.

En sport inom sporten

Jag tycker att det säger något om hur vi ser på trav att vi rankar hästarna efter blod. kallbloden springer lika hårt, tränas lika hårt och körs av människor som lägger lika mycket liv på det. Det enda de inte har är en stam som kostar pengar.

”Ett kallblodslopp på en småort i november är den renaste versionen av den här sporten vi har.”

Så jag kommer fortsätta skriva om dem. Inte för att de är exotiska, utan för att loppen är bra och för att det finns för lite skrivet om dem. Har du ett tips om en kallblod ingen pratar om, hör av dig.